Ett delmål i projektet var att vi ville att Arvika bibliotek skulle bli en del av de studerandes vardag. Detta bl.a. genom att introducera bibliotekets resurser via surfplattan. Skolans kontakt med Maria Bergroth, bibliotekarie på Arvika bibliotek, har också varit en grundförutsättning för genomförandet av projektet.
Maria har under såväl vårterminen som höstterminen i omgångar introducerat de olika deltagande grupperna i svenska på Allmän kurs när det gäller bibliotekets digitala resurser. Fokus har varit just de digitala resurserna och inte så mycket källkritik, som ju är brukligt att lyfta i bibliotekets vardagliga kontakt med skolan.
En viktig del i Marias introduktion har varit att för de studerande, förutom att göra dem bekanta med Arvika biblioteks möjligheter, även presentera Bibliotek Värmland och dess hemsida på internet. Har man lånekort och inloggning kan man genom sidan administrera sina lån av fysiska böcker och annat material, låna e-böcker och e-ljudböcker samt få tillgång till databaser och digitala tidningssamlingar. Bibliotek Värmland är inte ett fysiskt bibliotek utan ett samarbete mellan länets bibliotek som kallas SELMA. När SELMA-samarbetet startade 2008 var det nytt, i dag är det ett etablerat sätt att jobba på. SELMA innebär bland annat att samma lånekort gäller på många av länets bibliotek och att man kan låna böcker och annan media från ett bibliotek och lämna tillbaka på ett annat. Tolv av kommunerna i Värmland har också den gemensamma webbplatsen www.bibliotekvarmland.se. Här kan besökarna söka bland nästan 1,3 miljoner titlar och beställa hem böcker, filmer m.m. till sitt lokala bibliotek.
Om de studerande ska läsa och låna e-böcker till sina surfplattor bör de alltså kunna hantera Bibliotek Värmlands hemsida och dess e-bibliotek, samt känna till hur man på olika sätt hittar e-böcker på nätet. De studerande bör också känna sig bekväma i att besöka det fysiska biblioteket och prata med personalen där.
Skolan kan i projektet inte nog understryka bibliotekets roll och tillgänglighet som digital resurs, informationscentral och – som skolan upplever det – omistlig medpart och förutsättning i det flexibla lärandet. Att som bibliotek samarbeta med folkhögskolan är lika värdefullt. Vi jobbar i olika organisationer med olika tänk, men som båda bygger på en demokratisk och folkbildande tanke. Att i projektet få insyn i varandras verksamheter är nyttigt på flera plan. Exempelvis har biblioteket lyft diskussionen om kostnaderna för e-bokslån och har hållit en levande diskussion kring detta under projektets gång.
Landets bibliotek är inne i en nyorienterande fas och utveckling där det digitala biblioteket blir ett fundament för framtiden. Det flexibla lärandet är till mycket stor grad beroende av denna utveckling vilket bådar gott inför fortsatt samarbete.