Enligt en färsk engelsk undersökning (National Literacy Trust, 2013) sker barns läsande för första gången mer på skärm än i tryckt form. Av undersökningens ca 35 000 barn i åldrarna 8 till 16 år framkommer att 39 % dagligen läser texter på datorer, surfplattor och läsplattor, medan endast 28 % dagligen läser tryckt material. Antalet barn som läser e-böcker har dubblats på två år från 6 % till 12 %. Barnen säger sig också föredra att läsa digitalt; över hälften (52 %) läser hellre på någon typ av skärm, att jämföra med en tredjedel (32 %), som säger sig föredra att läsa tryckta böcker och tidningar. Undersökningen gör också gällande att det är mindre troligt att de barn som endast läser elektroniskt själva upplever att de tycker mycket om att läsa och att det dessutom är mindre troligt att dessa barn återfinns i gruppen starka läsare. Rapporten understryker den nya teknikens centrala roll för barnens läsutveckling och välkomnar dessa nya läsmöjligheter. Samtidigt uttrycks en oro för utvecklingen och ett varningens finger höjs om att man inte ska förkasta den traditionella bokläsningen.

Att läsförståelsen hos elever i den svenska skolan har minskat under 2000-talet har visats i flera undersökningar. Den senaste PISA-undersökningen visar att svenska 15-åringars läsförståelse sjunkit från över genomsnittet bland OECD-länderna till en genomsnittlig nivå (Skolverket, 2010). PIRLS-undersökningen visar att Sveriges fjärdeklassare från 2001 till 2011 tappat sin topplacering och denna resultatförsämring handlar framförallt om läsförståelse när det gäller faktatexter. Sverige presterar bättre än EU/OECD-genomsnittet, men är samtidigt ett av få länder som försämrar sina resultat under den undersökta tioårsperioden och försämringen framstår som utmärkande (Skolverket, 2012).

Huruvida den trend av läsförsämring som går att utläsa i dessa och andra undersökningar har att göra med vilken typ av media man som läsare konsumerar ska nog låtas vara osagt, men tveklöst är det så att läsningen utsätts för stor konkurrens från många andra intresseväckande håll i dagens medielandskap.

Att mobila enheter som lärplattor och smartphones under de senaste åren fått en sådan försäljningsmässig framgång har också banat väg för e-boken. En undersökning gjord av analysföretaget AT Kerney och italienska Bookrepublic (Bonfanti, Bottai & Ferrario, 2013) visar att försäljningen av e-böcker i Europa ökade med 200 % från 2011 till 2012, mycket tack vare Englands imponerande ökning. Snittet i Europa är annars fortfarande ganska litet där 4 % av sålda böcker 2012 var e-böcker. Prognosen säger dock att 2015 kommer var femte bok på bokmarknaden i Europa att vara en e-bok. USA är den ledande nationen när det gäller utvecklingen mot e-läsande, medan Sverige står och stampar vid startlinjen. Det finns en del knutar att reda ut på den svenska e-boksmarknaden. Bibliotek och förlag har inte kommit överens om hur distribution och ersättningar ska fungera, och även momssättningen är av avgörande betydelse.

Den svenska försäljningen av e-böcker har ändå uppvisat ett tydligt uppsving det senaste året. Adlibris ökade sin e-boksförsäljning med 125 % under 2012 och under senaste bokrean (den första där det verkligen satsades på e-böcker) uppgick försäljningen av e-böcker till 10 % hos Bokus.

Vill man köpa sina e-böcker kan de köpas i enstaka exemplar på nätet eller som abonnemang. För att hitta bästa priset på en e-bok är det enklast att gå in på en prisjämförelsesajt, t.ex. www.prisjakt.nu eller www.pricerunner.se (ibland kan det vara lönande att jämföra resultatet av priser och butiksurval också emellan dessa båda sajter). Det har även dykt upp specifika tjänster för e-bokssökningar. På www.hittaeboken.se hämtas prisuppgifter från olika e-boksåterförsäljare (ännu ingen fullständig lista dock), med en intressant funktion tillagd – att sökningen även inkluderar låneböcker. På amerikanska www.epubbooks.com kan man söka på hundratusentals e-böcker i formatet EPUB. Träfflistan innehåller många tusen gratistitlar, det mesta på engelska. En annan intressant aktör på e-bokssidan är www.litteraturbanken.se vilken för närvarande har ca 500 EPUB-böcker, många av dem svenska klassiker och samtliga gratis.

EPUB (electronic publication) har kommit att bli standard för nyproducerade e-böcker och är ett flödande format, vilket innebär att texten anpassar sig till typsnitt, textstorlek och skärmstorlek som används. Detta format fungerar utmärkt vid användning av mobila enheter och de flesta av de många olika läsapparna som används vid läsning stödjer också detta format.

Elib är ledande när det gäller produktion och distribution av e-böcker i Norden och har för nuvarande nära 20 återförsäljare i Sverige. Elib distribuerar även låneböcker via Sveriges anslutna bibliotek. Här kan man med sitt lånekort och Adobe-ID låna hem böcker i EPUB-format. Dock är man begränsad till de fåtal läsappar som stödjer Adobe-krypteringen. När man lånar e-böcker på ett bibliotek gäller olika regler för olika anslutna bibliotek. En standard verkar vara 28-dagars lån med ett begränsat antal lån per vecka. För varje e-bokslån betalar biblioteken i nuläget 20 kronor, vilket har tvingat biblioteken till restriktioner i utlåningen och vid vissa tillfällen helt stoppat densamma då budgeterade medel tagit slut. Nu pågår tuffa förhandlingar för att komma till stånd med ett avtal som alla parter kan skriva under på.

Nyligen (våren 2013) har Elib lanserat en tjänst riktad mot Sveriges skolor. ElibU är en abonnemangstjänst som skolor tecknar för att få fri tillgång till tjänstens utbud av e-böcker och ljudböcker. Vid starten finns ca 2800 titlar från de förlag som valt att vara med och att som skola ansluta sig uppgår enligt uppgift till en kostnad av c:a 55 kronor per elev och år. Inom det närmaste året kommer uppskattningsvis antalet titlar fördubblas. Böckerna läses via webbläsaren och tjänsten är strömmande, d.v.s. det krävs uppkoppling för att kunna läsa böckerna.

Det är i ljuset av den ökade datortillgången i skolan som ElibU skall ses. Man säger sig verka i läsfrämjandets tjänst och vill gynna läsutveckling hos unga, öka antalet bokläsare helt enkelt. I konceptet ingår dessutom kringtjänster/funktioner som ska inspirera till läsande och läsutveckling. Bl.a. kan elever och lärare arbeta interaktivt med böckerna och dela med sig av sina intryck och läsupplevelser. Lärare kan sätta ihop klassuppsättningar eller individuella läslistor från böcker i helhet eller utvalda avsnitt. Dessa funktioner kan komma att utvecklas till något där ”bara fantasin sätter gränserna”, för att citera hur det lät vid lanseringen i april 2013. Det ska bli spännande att se vilket genomslag denna nya tjänst får, i vilken utsträckning den kommer att användas och hur den kommer att utvecklas. Oavsett hur det kommer att gå för ElibU så är e-boken på framtåg och kommer tveklöst att användas mer och mer i undervisningen.

Varför ska man då använda sig av e-böcker i skolan? Ett svar kan vara att det finns många fördelar med e-boken, framförallt vad gäller tillgänglighet och användandet av specialpedagogiska hjälpmedel som talsyntes, highlightning, textstorlek, val av typsnitt, och annat som kan fungera kompensatoriskt för bl.a. elever med läs- och skrivsvårigheter. Ett annat svar handlar om att e-boken möjliggör ett helt annat sätt att uppleva och ta till sig läsningen. Den utvecklade e-boken innehåller inte bara text utan integrerar multimediala segment eller hypertextuella inslag. Kanske ännu mer intressant är den direkta koppling som finns i vissa läsapplikationer till inbyggda sociala funktioner, där läsningen sker i sociala rum tillsammans med andra läsare av samma texter. I detta sociala samspel kan läsningen få en annan dimension och i förlängningen ge upphov till en helt ny typ av läsning.

Frågan är hur man kommer att arbeta med läsning av e-böcker i skolan? Kommer e-boken vara endast ett substitut för den vanliga boken där man på sin höjd använder ovan nämnda kompensatoriska hjälpmedel? Eller kommer man att hitta nya sätt att arbeta med det lästa och finns viljan att utveckla uppgifter som tidigare inte varit möjliga? Eller kommer man att nöja sig med att läsa böcker på ett nytt sätt och fortsätta jobba på i samma spår som tidigare?

Referenser

Bonfanti, G., Bottai, E. & Ferrario, M. (2013) Do Readers Dream of Electronic Books? Milano: AT Kerney & Bookrepublic. http://www.slideshare.net/IfBookThen/bonfantiferrario-at-kearney-bookrepublic

National Literacy Trust. (2013). “Children’s on-screen reading overtakes reading in print.” National Literacy Trust. May 2013. http://www.literacytrust.org.uk/news/5372_children_s_on-screen_reading_overtakes_reading_in_print

Skolverket. (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap (Skolverkets rapport, 352). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv (Skolverkets rapport, 381). Stockholm: Skolverket.